I telefonen. Stackars Vera!

*Telefonen ringer*
Jag:
Hallå?
Vera+ kvävd röst: Hej Tammy...
Jag: Eh... Hur är det med dig? Du låter sjuk?
( Ja, jag vet att jag är urusel på att snacka i telefonen med mina kompisar)
Vera: Hmm... Jag och Patrick har gjort slut.
Hon sa det som om hennes käraste hund just dött, så jag drog mina egna slutsatser.
Jag: Vilken egotripp! Hur gjorde han det?
Vera: Vadå gjorde? Vaddå?
Jag: Slut... Han gjorde slut med dig?
Vera *fräser argt*: Nej, jag gjorde slut med honom, han va ju otrogen för fan!
Det blir tyst i en halv minut.
Jag: Va?
Vera börjar gråta.
Vera: Vad är det du inte fattar!? Han var otrogen - med Paulina!!
* Paulina = hans exflickvän
Jag: Hur fan vet du det?
Vera: Vad fan är det med dig!? Jag är ju ledsen!? HEJDÅ!
Vera lägger på men ringer snart upp igen.
Vera: Förlåt... Det här är så pinsamt men får jag komma över? Sova över, liksom.
Jag: Visst. Vart är du? Jag kommer och hämtar dig. Vi kan köpa choklad och sånt.
Vera: Okej...
Jag: Jag ringer dig när vi är i bilen!
*Elva minuter senare*
Jag: Hej, hur mår du?
Vera: Vad tror du?
Jag: Förlåt dåå! Men asså, hur sa han det liksom? Sa han bara 'hej, aja förresten så var jag otrogen med Paulina idag...'?
Vera: Nej? Vad du är dum!
Jag: Berätta då?
Vera: Mm... Han frågade vad jag gjort och jag frågade vad han gjort och så sa han att vi behövde prata... Så sa han att Paulina ville ha han tillbaks.
Jag: Och då gjorde du slut?
Vera: Neh.. Jag brydde mig inte så mycket, blev bara lite svartsjuk och så.. Men sen... Sen så... Dem... Paulina hade kysst honom och nu så trodde hon att dem var ihop, och han brydde sig inte om att rätta henne. Hallå? Så gör man väl inte!?
Jag: Är du säker på att han inte var full då?
Vera: Lägg aaav! Jaa! Jag gjorde slut och han sa 'bra'.
Jag: Vilket SVIN!!
Vera: Mm...
Jag: Alla män är svin. Jag är utanför ditt hus. Glöm honom, han är inte den.. ööh... enda fisken i vår sjö. okej? Jag sa ju att han var en loser, sa jag inte det?
Vera: Jo, men det här hjälper in...
Jag: Men jag varnade ju dig! Men ingen lyssnar någonsin på mig... Jag känner igen en loser när jag ser honom och...
Vera: Jag ser bilen nu och ja du har rätt, han är en loser och ja, du hade rätt. Sluta skryta nu! kan du inte trösta mig istället?
*Vera öppnar bildörren*
Jag:
aaa... Förlåt att jag sa så, jag var dum... men asså... Jag sa ju det, eller hur? Förlåt, Vera... Nu ska vi köpa choklad och se en jättemysig film!
Vera: Okej! Hejdå!
Jag: Hejdå.
*Vi lägger på och kramar varandra*
Jag till Vera: Hej gumman!
Vera till mig: H... Hej... Tack för att jag får komma.

Stackars Vera! Nu är hon ju här hemma hos mig och jag hoppas att Patrick ångrar sig. Han missar en jättebra tjej. Stackars Vera, jag fattar inte hur hon kunde gilla honom (jag varnade ju henne!!). Men nu måste jag komma på en bra film att titta på med henne!
Förslag?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0